Love, you got a feeling that you can not hide

Nu är det fan allt eller inget, vinst eller förlust, lycka eller sorg. Jag har väntat i fyra år på att det ska bära eller brista, men inget av det har hänt, och jag vill inte vänta ytterligare fyra år på att jag kanske springer ihop med honom mellan frysdiskarna på ICA. Åren går, och lets face the fact, vi blir inte yngre. I tankarna, i drömmarna, där är han mitt livs kärlek. I verkligheten, när man köper kyckligfilé på ICA, där vet jag inte. Han skulle kunna vara precis som alla andra jag träffat, han skulle kunna vara motsatsen till vad jag vill ha, men han skulle också kunna vara precis som jag trott.
Jag vill dela resten av mitt liv med den här människan. Så nu är det min tur att satsa, min tur att offra något för att få något jag vill ha. Jag hänger mitt rykte i en snara, jag trycker en pistol mot hjärtat, så nu är det hans tur att dra åt eller trycka av, eller rädda mig. Helst av allt så får det här bära, men brister det så andas jag också ut. Om det brister så får jag i alla fall en ny start, ett liv utan honom, ett liv där jag efter fyra år kan öppna hjärtat för någon annan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback